Bäckänget

Skogstorpet Bäckänget byggdes under andra halvan av 1800-talet. Initiativet kom från torparsonen Aspmor Per Andersson (född 1818) i Aspmora, ett torp nästan identiskt med Bäckänget. Vid Aspmor-Pers död år 1886 hade familjen flyttat från Aspmoren till Bäckänget och den yngre sonen Per Persson (född 1864) tog över Bäckänget. Bäckänget låg vid koordinaterna N 60,060407:E 15,485193. På lantmäteriets karta från 1964 ser man en del av torpets mark. Generalstabskartan visar en prick men även närheten geografiskt mellan Aspmoren och Bäckänget. 1920 bestod Bäckänget av: - 2.4     Ha Åker. - 12,92 Ha Ängsmark. - 2,47   Ha Impediment.(dvs Skogsmark olämplig för skogs eller jordbruksproduktion) Totalt 17,79 Hektar. Följande byggnader fanns och användes: - Mangårdsbyggnad - Visthus och vedbod - Ladugård med foderlada - Länga 1 innehållande loge, 2 foderlador och redskapslider. - Länga 2 innehållande stall, foderlada samt vagnslider. - Jordkällare - Bastu -...

Aspmor Per Andersson (född 30/10/1818 på Aspmoren) blev kvar på det torpet i många år och arbetade som dräng och skogsarbetare.Han gifter sig med Christina (Stina) Andersdotter i oktober 1858 och ett halvår efter vigseln (feb 1859) avlider hans far Anders Ersson i Aspmora. Efter faderns död tar Aspmor Per över jobbet på torpet Aspmoren. Han startar även upp Bäckänget. Aspmor-Per och Stina får 4 barn. Anders Gustav 1859, Per 1864, Matilda 1869, Anna 1872.  Aspmor Pers äldsta son Anders Gustav Persson (född 1859) gav upp Torparjobbet och flyttade till Norrbärke. Efter en del diversejobb bosatte han sig i Flatenberg och jobbade som valsverksarbetare till sin död 1913 Anders Gustav gifte sig 1886 med Fredrika Westerlund (född 1886 i Söderbärke) Paret fick 5 barn, Gustav Teodor Andersson född 1888 i Söderbärke, Ludvig Andersson född 1890 i Söderbärke, Anna Andersson född 1896 i Söderbärke, Karl Andersson född 1900 i Söderbärke och Hulda Ottilia Andersson född 1908 i Norrbärke. - ...

Per Persson (Min Farmors Far)  född 30/10/1864 flyttar in på Bäckänget efter faderns död i maj 1886. Pers mor Christina Andersdotter och hans syster Anna flyttar med. Han gifter sig 1982 med Augusta Albertina Lejon född i Fellingsbro 28/6/1869. Före giftemålet har Augusta jobbat som piga i Årängen Per och Augusta får 5 barn, alla födda på Bäckänget: - Karl Fredrik Persson 1892 - 1940 - Anna Karolina Persson 1893 - 1954 - Hilda Persson 1896 - 1959 (Min Farmor) - Sven Gustav Persson 1899 - 1940 - Ernst Leonard "Lennart" Persson 1901 -1972. Ytterligare får Per och Augusta 3 barnbarn på Bäckänget. - Det är Hilda som föder Algot Valdemar 1914 och Enny Elisabet 1917. Båda med fader okänd. - Anna Karolina föder 1913 Alma Elvira Ernstdotter. Fadern, Ernst Viktor Eriksson Gifter Anna sig med senare under 1913. - Pers brorsdotter Hulda Ottilia född 1908 bodde på Bäckänget ett antal år då båda hennes föräldrar avlidit i ung ålder. Huldas mor (Frederika) avled redan 1911 av...

Arrendeavtalet mellan Per och Söderbärke Församling i Västerås Stift var ett för den tiden normalt avtal och innehåller inga anmärkningsvärda paragrafer. Ersättningen till Kyrkan som ägare var en blandning av kontanter och dagsverken. Denna typ av avtal kom senare att kallas "slavavtal" då kyrkan när som helst kunde avropa de dagsverken som ingick. Dessa avrop skedde mestadels under bästa skördetid samt vid de vintermånader som var  mest gynnsamma för skogsavverkning. Bäckängets avtal hade förhållandevis lite dagsverken och mycket pengar i avtalet medan de flesta andra torpen i området hade flera dagsverken och mindre pengar. Enligt nedan visade avtal för 1921 till 1923 skrivet 1920; Per betalade för arrendet till kyrkan årligen: - 70 kronor kontant. - 40 dagsverken skogsarbete. - 120 dagsverken skogskörsla Allt arbete ovan med egen häst, verktyg, vagnar och annat nödvändigt för arbetets utförande. Pers kostnader för arrendet kan jämförs med tiill exempel Aspmoren ...

Per (Bäckängspelle) Persson Per föddes

Per överlåter Bäckängets arrendeavtal i mars 1940 till sonen Lennart (Leonard). Per är född 1864 och är således 76 år gammal vid tillfället. Man kan förmoda att Per inte arbetar längre och vill säkra arvet och tillgången till torpet. Staten tog ut arvsskatt och det fanns andra betydande risker vid ett oplanerat skifte. Per betalade redan 1920 70 kronor per år plus dagsverken. 1940, när Lennart tar över, är arrendet 75 kronor men utan krav på dagsverken. Samma dag som Lennart tar över Bäckänget tar Per över arrendet för Aspmoren. Mer om detta i följande sida Bilder, Söderbärke Församling / Landsarkivet Uppsala

Samma dag, i mars 1940, som sonen Lennart tar över arrendet för Bäckänget tar Per, nu 76 år gammal, över arrendet för Aspmoren. Pers far och Per själv är båda födda på Aspmoren. Cirkeln är sluten. Pers Aspmoren bestod av: 2.4 Hektar åkermark 12.4 Hektar skog och ängsmark. Byggnader enligt specifikation i nedan arrendeavtal. Det är synnerligen tveksamt om Per någonsin flyttade in på Aspmoren. Det hela verkar mest som en intern familjeangelägenhet med avseende på förväntade ansvar och kostnader. Det är i skrivande stund omöjligt att få fram mera uppgifter kring detta ärende. Bilder: Söderbärke församling / Landsarkivet Uppsala

Så händer det som är oundvikligt. Per avlider på Bäckänget den 31.a maj 1947. Då är han 83 år gammal. Han måste haft en hälsosam livsstil då förvåntad medellivslängd vid den tiden var 67 år. Enligt Bouppteckningen äger han knappt någonting annat än kläderna på kroppen och ett fickur. Ytterligare har han pengar på Konsum och några kronor i kontanter. Bäckänget är sedan länge skrivet på sonen Leonard (Lennart) som stannar på Bäckänget ytterligare någon tid men i huvudsak slutar Bäckängstiden här. Pers Bouppteckning. Bilder Landsarkivet Uppsala