Skogstorpet Bäckänget byggdes under andra halvan av 1800-talet. Initiativet kom från torparsonen Aspmor Per Andersson (född 1818) i Aspmora, ett torp nästan identiskt med Bäckänget. Vid Aspmor-Pers död år 1886 hade familjen flyttat från Aspmoren till Bäckänget och den yngre sonen Per Persson (född 1864) tog över Bäckänget.
Bäckänget låg vid koordinaterna N 60,060407:E 15,485193. På lantmäteriets karta från 1964 ser man en del av torpets mark. Generalstabskartan visar en prick men även närheten geografiskt mellan Aspmoren och Bäckänget.
1920 bestod Bäckänget av:
- 2.4 Ha Åker.
- 12,92 Ha Ängsmark.
- 2,47 Ha Impediment.(dvs Skogsmark olämplig för skogs eller jordbruksproduktion)
Totalt 17,79 Hektar.
Följande byggnader fanns och användes:
- Mangårdsbyggnad
- Visthus och vedbod
- Ladugård med foderlada
- Länga 1 innehållande loge, 2 foderlador och redskapslider.
- Länga 2 innehållande stall, foderlada samt vagnslider.
- Jordkällare
- Bastu
- Smedja
- 4st. lador belägna utanför gården
Mer om arbetet, människorna och djuren senare
Bäckängs Per (Per Persson) var den sista som bodde kvar på Bäckänget och avled där 1947.
Under tidigt 50-tal anordnades en stor och välbesökt auktion där allt lösöre, redskap och verktyg såldes till högstbjudande. Torpet stod sedan tomt.
Byggnaderna som ingick i torpet revs under 1960-talet och idag finns bara stengrunden kvar. Allt annat är bortforslat och marken är övervuxen av skog.
Klicka här för Lantmäteriets Karta från 1964 med Bäckänget längst ned i mitten av kartan
Klicka här för Generalstabskartan med Bäckänget längst ned, något till vänster på kartan
Släkten som bodde på Bäckänget kan spåras tillbaka i Stora Tolvsbo längre än 1713 då Johan Hindersson föddes i Hötjärn. Johans äldsta son, Erik Jansson föddes i Aspmora 1740. Erik i sin tur är far till Anders Ersson (Eriksson) född 1780 i Norra Hötjärn
Anders Ersson är far till Aspmor Per Persson. Han var född i Aspmoren 1818 och är faktiskt döpt till Aspmor Per Det är denna Per som startade arbetet med Bäckänget.
Bäckänget låg vid koordinaterna N 60,060407:E 15,485193. På lantmäteriets karta från 1964 ser man en del av torpets mark. Generalstabskartan visar en prick men även närheten geografiskt mellan Aspmoren och Bäckänget.
1920 bestod Bäckänget av:
- 2.4 Ha Åker.
- 12,92 Ha Ängsmark.
- 2,47 Ha Impediment.(dvs Skogsmark olämplig för skogs eller jordbruksproduktion)
Totalt 17,79 Hektar.
Följande byggnader fanns och användes:
- Mangårdsbyggnad
- Visthus och vedbod
- Ladugård med foderlada
- Länga 1 innehållande loge, 2 foderlador och redskapslider.
- Länga 2 innehållande stall, foderlada samt vagnslider.
- Jordkällare
- Bastu
- Smedja
- 4st. lador belägna utanför gården
Mer om arbetet, människorna och djuren senare
Bäckängs Per (Per Persson) var den sista som bodde kvar på Bäckänget och avled där 1947.
Under tidigt 50-tal anordnades en stor och välbesökt auktion där allt lösöre, redskap och verktyg såldes till högstbjudande. Torpet stod sedan tomt.
Byggnaderna som ingick i torpet revs under 1960-talet och idag finns bara stengrunden kvar. Allt annat är bortforslat och marken är övervuxen av skog.
Klicka här för Lantmäteriets Karta från 1964 med Bäckänget längst ned i mitten av kartan
Klicka här för Generalstabskartan med Bäckänget längst ned, något till vänster på kartan
Så här såg Bäckänget ut 1924.
(Bild från bygdeband.se) Mangårdsbyggnad och Härbärge |
(Bild från Bygdeband.se) Bastu och Bad |
Släkten som bodde på Bäckänget kan spåras tillbaka i Stora Tolvsbo längre än 1713 då Johan Hindersson föddes i Hötjärn. Johans äldsta son, Erik Jansson föddes i Aspmora 1740. Erik i sin tur är far till Anders Ersson (Eriksson) född 1780 i Norra Hötjärn
Anders Ersson är far till Aspmor Per Persson. Han var född i Aspmoren 1818 och är faktiskt döpt till Aspmor Per Det är denna Per som startade arbetet med Bäckänget.
Kommentarer
Skicka en kommentar