Pers Arrendeavtal för Bäckänget.

Arrendeavtalet mellan Per och Söderbärke Församling i Västerås Stift var ett för den tiden normalt avtal och innehåller inga anmärkningsvärda paragrafer. Ersättningen till Kyrkan som ägare var en blandning av kontanter och dagsverken.
Denna typ av avtal kom senare att kallas "slavavtal" då kyrkan när som helst kunde avropa de dagsverken som ingick. Dessa avrop skedde mestadels under bästa skördetid samt vid de vintermånader som var  mest gynnsamma för skogsavverkning.
Bäckängets avtal hade förhållandevis lite dagsverken och mycket pengar i avtalet medan de flesta andra torpen i området hade flera dagsverken och mindre pengar.

Enligt nedan visade avtal för 1921 till 1923 skrivet 1920;
Per betalade för arrendet till kyrkan årligen:
- 70 kronor kontant.
- 40 dagsverken skogsarbete.
- 120 dagsverken skogskörsla
Allt arbete ovan med egen häst, verktyg, vagnar och annat nödvändigt för arbetets utförande.

Pers kostnader för arrendet kan jämförs med tiill exempel Aspmoren som betalade 50 kronor i kontanter men betydligt fler dagsverken.

Denna typ av arrendeavtal där del av ersättningen är i natura förbjöds i Sverige enligt lag år 1943 med bakgrund av de "slavlika" villkoren

Pers kontrakt 1920 i sin helhet.

För bättre läsbarhet i Chrome, högerklicka på bilden och välj "öppna i ny sida". 
På den nya sidan kan bilden lätt förstoras.
I andra webläsare, zooma bilden till önskad läsbarhet.

Söderbärke Församling / Landsarkivet Uppsala för samtliga avtalsbilder


bildtextLägg till 







Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Människorna i Aspmoren som startade Bäckänget

Bäckänget